Samlarguide till Seiko 6206-8990 Seikomatic Weekdater

Seiko 6206-8990 är en automatisk Weekdater från 1964-1965, vars attraktionskraft främst ligger i den silverfärgade sunburst-urtavlan, kalenderns balans och boettens skick.

Seiko - Seikomatic Weekdater - 6206-8990

Live nu

Seiko - Seikomatic Weekdater 'Serviced' - No reserve price - 6206-8990 - Men - 1965

152 US$

Visa objektet

Se 27 pågående Seiko-auktioner

Seikomatic Weekdater 6206-8990 delar upp kalendern, med hela veckodagen klockan sex och datumet separat, vilket ger den silverfärgade sunburst-urtavlan fin balans. Modellen tillverkades 1964-1965 och drivs av det automatiska urverket 6206A. Den hör till en kort period då en praktisk kalenderklocka utan ansträngning också kunde fungera som dressklocka. Applicerade, fasetterade index ger urtavlan struktur utan att konkurrera med dag och datum.

Den mest eftertraktade versionen är stålboetten med en trovärdig urtavla i så rent skick som möjligt och tydligt bevarade boettlinjer. Guldpläterade EGP-exemplar har en distinkt tidskaraktär, men synlig basmetall vid bandhornen går inte att rätta till med normal service. Mellan ett skarpare stålexemplar med lätta fläckar på urtavlan och ett pläterat exemplar med genomslitna kanter är stålklockan det tryggare valet.

Samlarguide till Seiko

Referens

6206-8990

Modell

Seikomatic Weekdater

Kända produktionsår

1964-1965

Urverk

Automatisk Seiko kaliber 6206A

Antal juveler	26 juveler
Boettstorlek	36-37 mm utan krona
Boettmaterial	Rostfritt stål eller guldpläterat EGP över rostfritt stål
Urtavla	Silverfärgad sunburst med applicerade fasetterade index
Kalenderlayout	Separata visningar för dag och datum, med dagen klockan sex

Modellens olika utföranden

Referens 6206-8990 finns i rostfritt stål och i guldpläterat EGP-utförande, båda med silverfärgad sunburst-urtavla och applicerade, fasetterade index. Boettdiametern ligger på 36-37 mm utan krona. Skillnaden ser liten ut på papperet men påverkar proportionerna tydligare än siffrorna antyder. Stålversionen upplevs renare och mer mångsidig, medan den guldfärgade versionen tydligare för tankarna till en dressklocka från mitten av 1900-talet.

Urtavlan väger tyngst i värderingen, därefter boetten och först sedan mekaniskt arbete på delar som går att ersätta. En lätt fläckig fabriksurtavla är att föredra framför en renare ommålad tavla, eftersom renoveringen avlägsnar just den yta och typografi som definierar referensen. Skarpa kanter på bandhornen är mer attraktiva än avrundade boetter. På guldpläterade exemplar är intakt plätering särskilt viktig, eftersom genomslitning är bestående. Det automatiska 6206A ska dessutom bilda en trovärdig helhet med boett och urtavla, inte vara del av en franken- eller hopplockad klocka.

På handleden

Med 36-37 mm i diameter utan krona har 6206-8990 större närvaro på handleden än många formella klockor från samma period, utan att upplevas bred eller tung. Dagfönstret klockan sex förankrar urtavlans nedre del, medan det separata datumet håller informationen lättläst. De applicerade, fasetterade indexen fångar ljuset mot den silverfärgade sunburst-ytan, så läsbarheten består även när urtavlan har fått en lätt fläckighet.

Stålboetten fungerar till vardagskläder men glider också naturligt in i mer formella sammanhang. Guldpläterade EGP-exemplar ger ett tydligare tidsuttryck, men pläteringens skick blir synligt varje gång handleden vrids. Här finns ingen fastställd uppgift om tjockleken, så det går inte att bedöma hur klockan passerar under en manschett utifrån referensen ensam. De kända måtten bekräftar diametern, inte hela bärprofilen.

Vanliga problem

Skador på urtavlan är det mest kostsamma felet. Silverfärgade sunburst-ytor kan utveckla fläckar, medan en ommålning kan sudda ut den ursprungliga strukturen eller ge kalendertext som saknar samma skärpa som övrig typografi. En serviceurtavla skiljer sig från en ommålad tavla eftersom den är en äkta fabriksreservdel, men den förändrar ändå vad du köper. Skillnaden bör beskrivas öppet, inte döljas bakom ett allmänt påstående om originalskick.

Guldpläteringen slits först på utsatta kanter och runt bandhornen, där metallen under till sist blir synlig. Både stålboetter och pläterade boetter tappar definition när polering rundar av bandhornens kanter, och borttaget material kan inte återskapas på ett hederligt sätt vid service. Kalenderfel är också viktiga. Hela veckodagen klockan sex och det separata datumet ska växla korrekt och ligga rakt i sina öppningar. En visning som sitter för högt eller lågt pekar på arbete utöver en vanlig gångjustering.

Utbytta kronor, omaka visare och bytta urverk kan göra en annars övertygande klocka till ett franken- eller hopplockat exemplar. Tillgängligt underlag fastställer inte exakta fabriksvarianter för krona och visare, så tvärsäkerhet kring dessa delar vore spekulation. Urverket ska vara märkt kaliber 6206A och ha 26 juveler. Servicehistoriken är okänd utan dokumentation för den enskilda klockan, och ett fint kosmetiskt skick bevisar inte att mekaniskt arbete nyligen har utförts.

Datering av den här klockan

Serienummerintervall / kaliber	År	Notering
6206	1963-1968	kaliberns produktionsintervall

Dateringsdata kommer från våra avkodningstabeller; se årtalen som ungefärliga.

Avkoda ditt serienummer med vårt kostnadsfria uppslagsverktyg

Vad du bör kolla innan du köper

Urtavlans utförande och tryck: En känd urtavla till 6206-8990 har silverfärgad sunburst-yta, applicerade fasetterade index och hela veckodagen klockan sex. En platt renoverad yta, förlorad sunburst-struktur eller kalendertext som avviker från övrigt tryck talar för en ommålad tavla.
Urverkets identitet: Urverket ska bära beteckningen kaliber 6206A och vara specificerat med 26 juveler. En annan kaliber är inte ett obetydligt servicebyte, utan kan peka på en franken-klocka eller ett urverk som i efterhand har kombinerats med boetten.
Boettmaterial och slitage: Referensen är känd i rostfritt stål och som guldpläterat EGP över rostfritt stål. På pläterade exemplar innebär synlig metall vid bandhornens kanter genomslitning, medan avrundade kanter på båda boetttyperna visar att material har avlägsnats genom polering.
Belägg från bakboetten: Ett delfinemblem är dokumenterat på ett stålexemplar från 1964, men underlaget fastställer inte ett enda universellt utförande för alla bakboetter. Se därför emblemet som stödjande belägg, inte som ett äkthetsbevis i sig.
Visare och krona: Tillgängligt underlag fastställer inte en enda fabriksgeometri för visarna eller en bestämd specifikation för kronan. Samstämmig färg och åldring kan stödja en trovärdig helhet, men ingen av delarna bör förklaras original enbart utifrån formen.
Urverkets finish och servicehistorik: Kalibern och antalet juveler är fastställda, men inte ett unikt finishmönster eller en servicehistorik. Tolka inte rena ytor på urverket eller färska verktygsspår som bevis på nyligen utförd service utan dokumentation.